Fridabloggen

Ett nytt kapitel

Familj, vardag & personligt Permalink3
Hej bloggen!
 
Tre månader har gått sedan jag uppdaterade här sist, så lång tid har det aldrig gått mellan inläggen under de tio år (!) som min blogg har funnits.
 
Det har varit tre oerhört tuffa månader, och jag har fått vara med om situationer och svek som jag aldrig trodde att jag skulle behöva hantera och vara en del av. Det är en stor, stor sorg att behöva inse att det viktigaste i mitt liv - min älskade dotter - inte kommer att få växa upp i en trygg och stark kärnfamilj. Inte komma ihåg vårt hus som vi fyllt med kärlek och minnen under hennes första år. Inte fira högtider, dela milstoplar i livet eller helt enkelt säga godnatt till mamma och pappa samtidigt.
 
Det är dags att vända blad och börja skriva ett nytt kapitel, Sidorna är tomma och jag ser fram emot att fylla dem med liv och kärlek!
 
Tack till alla er som tittat in här regelbundet under tiden jag varit borta. Tack till mina magiska vänner som hör av sig, stöttar och förstår att en uppdatering på en blomma på Instagram inte automatiskt betyder att livet är toppen.
 
Tack till min fantastiska, underbara familj som ställer upp och fixar, donar och styr upp. Jag älskar er så!
 
 
 
 
 
Jag ser fram emot att visa er mer bilder från min nya bostadsrätt!
#1 - - Angelica:

Du är fantastisk vännen! 💗

#2 - - Johanna Munther:

Men älskade goa Frida, vad är det jag läser? Jag är så ledsen för din skull och förstår att du haft det otroligt turbulent, slitit och oroligt. Tänkte på dig just idag och funderade på vad du gjorde nu förtiden. Därför gick jag in på bloggen eftersom jag själv isolerat mig från omvärlden pga en del omständigheter. Tänkte att jag här igenom kunde få kontakt med dig... och så fick jag läsa detta :'(
Om du har tid och lust så kommer jag gärna ner till dig någon dag för fika eller varför inte bara en promenad. Jobbar du kvar på Kolla eller har du hittat något annat?
Stor, stor krm från mig till dig <3

#3 - - Johanna Munther:

Men älskade goa Frida, vad är det jag läser? Jag är så ledsen för din skull och förstår att du haft det otroligt turbulent, slitit och oroligt. Tänkte på dig just idag och funderade på vad du gjorde nu förtiden. Därför gick jag in på bloggen eftersom jag själv isolerat mig från omvärlden pga en del omständigheter. Tänkte att jag här igenom kunde få kontakt med dig... och så fick jag läsa detta :'(
Om du har tid och lust så kommer jag gärna ner till dig någon dag för fika eller varför inte bara en promenad. Jobbar du kvar på Kolla eller har du hittat något annat?
Stor, stor krm från mig till dig <3

Till top